Inget att tala om

Inget att tala om

Var hittar jag sammanhängande tid?

Böckerna och språketSkapad av Carita 2013-04-23 00:52

Som språkintresserad läsare och skrivare bär jag så klart på en författardröm jag också. En av mina stora förebilder och inspiratörer, Bodil Malmsten, har ju skrivit en handbok för oss som vill skriva. Hon sammanfattar i tre punkter det viktigaste som författarskapet kräver:

• Sammanhängande tid

• Uthållighet

• Något tillräckligt viktigt och unikt att komma med

Ja, det faller ju redan på första punkten är jag rädd... (Jag som alltid har tänkt att det är den sista punkten som är problemet.)

  • Kommentarer(0)//ingetatt.talaom.se/#post73

Böcker med fötter

Böckerna och språketSkapad av Carita 2012-11-14 01:02
Hur är det möjligt? Jag har tappat bort/förlagt ALLA Bodil Malmsten-loggböcker. Hade inte ens läst färdigt dem! Dessutom saknas Halv elva en sommarkväll av Marguerite Duras. Så långt vet jag vad jag saknar. Vem vet vad jag inte upptäckt att jag saknar än? Detta är katastrofläge. Jag utlyser undantagstillstånd!

  • Kommentarer(0)//ingetatt.talaom.se/#post70

Sommarens läsningar

Böckerna och språketSkapad av Carita 2012-10-10 22:35
Redan innan semestern började jag läsa Sigrid Combüchens Spill. Den hade fått bra recensioner av några kloka vänner, och jag utgår fortfarande från att den är bra på något sätt. Den fungerade emellertid inte alls för mig. Jag började läsa den tre-fyra gånger, varje gång avbröt jag efter ett trettiotal sidor (som då tagit mig evigheter att traggla mig igenom) och plockade fram någon lättare bok i stället. Lol V. Steins hänförelse av Marguerite Duras, till exempel. Hon betraktas ju av somliga som trögläst, men jag upplever hennes mycket konkreta och lite kyliga texter som en dröm i jämförelse med Combüchens långdragna och tråkiga, rentav ointressanta, beskrivningar. Jag blev aldrig nyfiken på fortsättningen. Det kändes som en befrielse när jag bestämde mig för att lägga ner det läsprojektet (jag väljer att se det som författarens misslyckande, inte mitt.)

Sista testamentet av James Frey var riktigt bra och välskriven, rentav tänkvärd, ända till slutfasen av boken, då författaren verkade tappa aningen skärpa. (Eller var det jag?) Men värd att läsa ut var den definitivt. Annorlunda bok.

Sommarens absoluta höjdpunkt var Siri Hustvedts Sommaren utan män. Jag kan inte riktigt förstå hur jag har kunnat missat att läsa något av henne tidigare, vilken briljant författare! Hon har förmågan - och modet - att väva ihop en bra berättelse med intellektuella reflektioner. Jag har nog aldrig stött på en liknande berättarstil tidigare. Naturligtvis införskaffade jag fler böcker av henne efter att ha läst denna. Just nu är jag djupt indragen i Vad jag älskade som är både tyngre och längre än den förstnämnda. På ett positivt sätt, alltså. Den ger mig en ljuvlig John Irving-känsla. Hustvedt ägnar sig åt ganska komplicerade personporträtt och lyckas liksom Irving åstadkomma "riktiga människor" i sina berättelser, inte "karaktärer". Hon lägger dessutom till en intellektuell aspekt som hon skickligt bereder plats åt utan att tappa fart. Det bidrar med djup. Helt underbart att läsa. Tur att jag har ytterligare en bok av henne som väntar efter denna!

På Bokmässan hade jag turen att träffa Monika Fagerholm som berättade att hennes nästa roman är att vänta i januari. Det ser jag mycket fram emot.

  • Kommentarer(3)//ingetatt.talaom.se/#post69
Nästa »